Härlig är sommaren!

Äntligen blev det varmt igen!

Så i fredags efter jobbet åkte jag och Yrsa, Sandra och Dizza och Elvis och Rolf till hundstranden. Yrsa har aldrig träffat Rolf förr så jag körde samma hälsningsritual som när Yrsa träffade Dizza första gången. Det är skönt när man är bland vänner och känner att man kan göra så. Tack Sandra och Elvis för ert tålamod!!
Det funkar bra(bättre) också, Yrsa får tid på sig att lugna ner sig och jag visar henne att hunden är godkänd. När vi väl släppte hundarna sen så funkade det ganska bra, nu är ju Rolf en snäll hund, men jag upplever ändå att mötet blir lugnare och att det krävs mer för att Yrsa ska säga ifrån. Det var bara en gång hon dök på Rolf och det var när han kom för nära mig. Men det gör hon ju med alla hundar, även dem hon känner väl och det är en annan sak, om än fortfarande inte okej.

Elvis fegade, så det var bara jag och Sandra som badade med våra hundar. Yrsa har inte badat så väldigt många gånger förr, hennes första sommar var vi på stranden ett par gånger, men förra sommaren blev det inte alls. Hon gillar att bada men det är lite läskigt när man inte bottnar och måste simma. Hon simmar som en ångbåt, med frambenen sprattlandes precis i ytan. Kanske det där är en träningssak, Dizza simmade också så och det var hennes första simtur. Hon vill gärna ha något i munnen också när hon måste simma, en pinne eller allra helst kopplet så man har koll på matte.

Efter simturen inmundigades glass som Elvis hade haft vänligheten att köpa med sig. Sandra skrattade och frågade om han hade trott att vi skulle kunna sitta ner i lugn och ro och äta glassen? Men vi kom på den briljanta idén att öva platsliggning under tiden. Det funkade på det hela taget mycket bra, vilket kanske underlättades av det faktum att det inte fanns några andra hundar i närheten.

Stunder som dessa är det som förgyller livet!