Häromdagen, torsdag that is, skulle plastbrosan Patrik ta med sig gårdagens rester, hamburgare, till jobbet för att äta på lunchen. Flera stora 150 grams köttbitar, grillade med kryddor och grillolja.
Exakt hur det gick till har jag inte fått klarhet i men vi kan väl säga så här att Patrik inte riktigt är van vid att man inte kan låta mat ligga framme orörd. Han fick vara utan lunch den dagen för hamburgarna kalasade Yrsa på.
På fredagen ringde mamma mig på jobbet och var så där glad. Då hade Yrsa bajat inne två gånger under dagen, diarré. Och sen har hon varit kass i magen sedan dess. En natt väckte hon mig och ville ut, hon var väldigt ihärdig med buffarna vilket hon aldrig är annars, och både i lördags och måndags har det hänt olyckor inne. Är man en nödig hund med magknip och ingen är hemma och kan släppa ut en- what to do?
Jag har inte varit så orolig för Yrsas omedelbara hälsa eftersom hon har ätit och druckit och varit lika pigg som vanligt men eftersom det har hållt i sig så pass många dagar ändå har jag undrat lite om det bara är hamburgarna det beror på. Och igår kom jag på det. I mammas trädgård finns ett plommonträd och varje morgon har Yrsa mycket bråttom dit. Jag har hela tiden trott det har varit för att hon kanske sett en kanin där eller något någon morgon för hon nosar väldigt under trädet precis som om där var ett väldigt intressant spår. Men så i går såg jag att hon åt något- små små plommon som ramlat ned från trädet. Plommon- inte så bra om man vill undvika diarré. Imorse iakttog jag henne på nära håll under trädet och ja, det var plommonskruttarna hon letade efter. Den lilla fruktälskande ligisthunden.... Men mysteriet verkar iallafall löst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar