Dobbi

Nu har de hittat Dobbi, hunden som var Yrsas favorit på agilitykursen i våras och som försvann dagen innan fortsättningskursen började.

http://sydsvenskan.se/malmo/article268397.ece
http://www.kvp.se/nyheter/1.854877/djurplagare-sankte-hund-med-tyngder

Jag blir så ledsen. Hur kan man göra så här?!!

Stackars stackars söte gullige Dobbi...

Egenhet

Yrsa har en egenhet.
Varje gång vi har varit ute på promenad och börjar närma oss porten byter Yrsa sida från vänster till höger. Varje gång.
Och jag undrar alltid varför hon gör detta och i vilket ögonblick hon fick för sig att det är så man ska göra. Kunde jag bara komma på det så hade alla våra inlärningsproblem varit ur världen.

Extraträning

En smådeppig, regnig och trist torsdag... Tog med Yrsa till agilityplanen för att träna lite, blev inte så mycket av med det på lektionen sist...
Jag tyckte jag hade laddat ordentligt med korvbitar men ska man försöka locka upp en styck schattig belgare på läskiga plankor som rör sig går de snabbt åt. Det är framförallt två hinder Yrsa inte är förtjust i- den platta tunneln och gungbrädan. Men idag lyckades jag iallafall få upp henne på gundbrädan och om jag lockade riktigt mycket och var generös med korvbitarna kunde hon acceptera att den vippade. En gång fick jag till och men henne att gå hela vägen ner. För att inte skrämma henne är jag mycket försiktig och håller emot så att brädan sänks långsamt, långsamt. Hon hoppar lätt av om det blir för obehagligt.
Det är ett par veckor kvar tills vi ska tävla nu och jag förväntar mig fortfarande inget annat än att vi ska diska oss, men jag vill iallafall ha en ärlig chans så därför ska här tränas och tränas på hindren Yrsa inte tar än! Hon ska bara överbevisas, sen kommer det gå fint!

Höststormig helg i Båstad

Invigning

Två gånger på agilitykursen höll det. Igår skuttade Yrsa ut i skogen igen. Twice.

Oh...my... God....!!!!

För två veckor sedan började ju agilityfortsättningskursen och det första instruktörerna sa var att de tyckte vi alla skulle sikta in oss på att prova på att tävla under hösten.
Eeehh, har ni sett hur min hund beter sig på agilityplanen eller?!
Nu har jag iallafall fallit till föga och om det är någon som har vägarna förbi Trelleborg den 6 oktober eller Oxie den 14 oktober och känner att de vill förlänga livet med ett gott skratt- välkomna att se på när jag och Yrsa gör bort oss!

Extra

Idag åkte jag och Yrsa till brukshundklubben. Yrsa var lite konfunderad- vá? ska vi hit? En måndag? Men glad blev hon!
Vi hade bestämt träff med Lena och hennes hund Guinness, för det är trots allt roligare att träna tillsammans och mer troligt att det faktiskt blir av om man är två.
Det var otroligt skönt att ha agilityplanen nästan helt för sig själv. Jag kunde koncentrera mig enbart på vad min hund gjorde utan att hela tiden med ett halvt öga kolla om det kom en hund Yrsa inte känner farande.
Jag och Yrsa koncentrerade oss framförallt på bommen, vippan och säcken för det är de tre hindren Yrsa vägrar ta. De är läääääääskiga. Med hjälp av massor med korv tog sig fian till slut över bommen iallafall, en bit in i säcken och halvvägs upp på vippan. Sen började den ju röra på sig! Iihhhhiiiiiiiiiiii!
Efter det lilla träningspasset gick vi en liten promenad och vi hittade en gröning där vi släppte hundarna. Oj, lyckliga Yrsa!! Vad hon sprang, och vad hon och Guinness busade och hade sig! Han är verkligen en hund som kvalar in bland Yrsas favoriter. Svart, stor, busig, snabb, hoppig, tål tuffa tag. Han har allt, tror jag gurkan hade svarat om man hade frågat henne.
Jag tror hon sovit gott idag medan jag var i skolan.