Strandbesök

Två besök på stranden har det blivit i helgen. Igår var vi fyra tjejer, en kille och två hundar som åkte till den nya hundstranden i Segelstorp. Jättefint vatten, kallt men klart. Yrsa hade aldrig träffat den andra hunden tidigare, Smilla (nr.2), men det gick bra. Jag hade förklarat för Sandra, hennes matte, hur Yrsa är i början men det dröjde inte länge innan Yrsa ville leka. Däremot gjorde hon några utfall senare mot Smilla. Vet inte vad det tog åt henne, om Smilla kom för nära mig eller något. Överlag är de jättebra kompisar iallafall och Smilla Två är en jättefin och snäll hund. Hursomhelst så uppförde Yrsa sig väldigt bra på stranden igår. Satt och nöjt och bara spanade.
Idag åkte jag och Yrsa själva till stranden här i Båstad. Jag vet inte vad det tog åt Yrsa men hon uppförde sig väldigt, väldigt illa. Bara skällde på alla hundarna (verkligen skällde också, inte bara morrade), slet och drog i kopplet. Det var inget särskilt som hände heller, utan hon var så från början. Sen blev det ju knappast bättre av att det kom fler och fler hundar från alla möjliga håll heller. Men det kan jag förstå, att det blev för mycket för henne, hon blev uppstressad, men hon var ju så redan från början... Jaja, det är bara att hoppas att det inte blir permanent. Vi hann iallafall med ett bad och en ordentlig lekstund med Smilla Två (som vi träffade på stranden) innan jag kände att det blev för mycket, både för mig och Yrsa. Och jag ska vara ärlig, helt hopplös var inte Yrsa. Det hände faktiskt att hon lyssnade och satt lugnt och bara tittade på de andra hundarna. Yrsa svarar jättebra på beröm så jag försöker att berömma när hon gör något bra, snarare än att säga till henne när hon gör fel. Det vill säga att ignorera när hon skäller, men ge beröm när hon är tyst. I vanliga fall accepterar jag inte att hon morrar heller men idag fick jag gå i från mina principer lite, hellre att hon morrar än tokskäller liksom!