Uppdatering

Fian var nedsövd i knappt en timme på Djursjukhuset och stannade kvar i knappt ett dygn för observation. Under den tiden såg de några enstaka småryckningar hos henne och hon hade vinglat till en gång när de undersökte henne. Veterinären som hade haft hand om henne på lördagen ringde mig i lördags vid lunch och sa att Yrsa gärna fick vara kvar för vidare observation men att jag också fick ta hem henne om jag ville det. Jag valde att ta hem henne eftersom jag vet att hon blir stressad i den miljön, bättre att hon är hemma om hon ska vara vaken, jag känner mig trygg med det.
Fian såg allt bra ynklig ut när hon kom gående med djurskötaren. Hon kände inte igen mig och Joel först utan fick lukta ett bra tag och allt eftersom började svansen vifta.
När vi hade kommit hem var hon betydligt piggare. Tyvärr startade de partiella anfallen strax efter att vi kom hem igen; det rycker i ansiktet och öronen och hon vinglar till och har ibland så svårt att hålla balansen att hon trillar ihop. Hon försvinner lite i blicken men är medveten hela tiden och är på benen omedelbart efteråt. Det går på ett par sekunder.
Jag har bestämt mig för att avvakta och se hur det här med de partiella anfallen utvecklar sig. Sist avtog de ju under ett par dagar för att därefter försvinna helt och hon är förutom dessa pigg om än lite glömsk, men minnet verkar börja återvända. I natt sov hon med mig i sängen och idag har hon självmant hoppat upp i både soffan och sängen, tidigare har det varit som om hon inte har vetat hur hon skulle göra för att komma upp.
Hon minns vilken dörr vi bor i men inte på vilken trappuppsats (ställer sig framför dörren på trappavsatsen nedanför oss), hon har lite svårt med vissa kommandon, det ser ut på henne som att hon vet att det betyder något särskilt men att hon inte kommer på vad. Och hon gruffar mot sin egen spegelbild i portarna, källarfönstren och i lacken på bilar vi passerar.
De partiella anfallen har inte avtagit i den mån som jag hade önskat att de skulle ha gjort vid det här laget men jag tycker att de har minskat något i frekvens och att hon inte tappar balansen helt, fullt så mycket som hon gjorde igår eller dagen innan det. Och som sagt, hon är pigg och knatar på bra på promenaderna, hade hon inte varit det kanske varit annorlunda.
Vi får vänta och se hur det utvecklar sig med andra ord. Och jag har sagt det förr. Yrsa har ju också rätt att vara sjuk och rätt till en chans att bli frisk.