Tillökning

Yrsa har i helgen nedkommit med tre stycken inte så vålmående valpar!

Hon är skendräktig med andra ord. Och ingenting har jag märkt på henne förrän nu i slutet på veckan då hon började gå runt här hemma och gny utan anledning, något hon aldrig gör annars, och bädda som en tokig, lägga sig för att i nästa sekund resa sig upp och börja om. Jag kliade mitt huvud och hade först ingen aning vad det var som var problemet. Hon verkade inte ha ont någonstans, varken när hon gnydde eller när jag kände på henne och först förkastade jag tanken på att hon kunde vara skendräktig med att jag tyckte det var alldeles för längesen senaste löpet. Men när jag började tänka och räkna efter så kan det nog stämma ganska bra med att det är ungefär 63 dygn sen höglöpet. Och efter Yrsas adoption av tre av sina leksaker som valpar råder det inte längre någon tvekan. Diagnos: skendräktig. Så vad göra? Jag hade ingen aning men enligt veterinärerna på agria är det ökad motion och omtanke och minskad mat som är behandlingen i första hand. Och att "valparna" plockas bort. De har därför fått flytta in i garderoben och Yrsa går nu oroligt runt här och letar efter dem. Får väl se om hon hittar några nya eller vad som händer. Hon har varit duktig på att ta hand om dem iallafall :-) slickat och haft sig, hämtat dem när jag lagt tillbaks dem i leksakskorgen och haft superbråttom in när vi varit ute och sprungit och kollat om de var okej så fort vi kommit in. Lilla tjejen... Får väl hoppas det går över snart och att hon inte börjar producera mjölk... Suck, vi har inte ork, tid eller lust med det här...