13 maj 2007

Rundringning

Idag var det dags för en ny runda på MAS-akuten för mig och därför kom pappa ner och hämtade Yrsa igår kväll. Sist kastade jag mig i bilen så fort jag kom hem från MAS men den här gången får Yrsa stanna i Båstad till tisdag eftersom hela morgondagen kommer att tillbringas hemifrån. Först i skolan och sedan på fest med basgruppen (ja, som student kan man festa mitt i veckan...).
Nog för att det är tomt här hemma utan lillfian men ska jag vara riktigt ärlig är det ganska skönt med en Yrsa-paus just nu. Jag tror vi har kommit till en punkt där vi båda mår bra av att längta efter varandra. (Kanske det kan bota lite av Yrsas kaninjagarlust? *cross my fingers and hope to die- kommer antagligen inte hjälpa alls*) Avkopplande eller ej med Yrsa-paus- Fröken Noja gör sig påmind så fort hon försvinner ur mitt synfält. Jag litar inte på att någon annan kan ta hand om min guldklimp lika bra som jag kan. Familjen är betrodd men det är på nåder ska ni veta!
Så ikväll har jag ringt runt till la familia för rapporter och stränga förhållningsregler och förmaningar.


Först pappa och Åsa. Jodå, hon hade skuttat över staketet. Suck... Men kommit tillbaks direkt. (Gissar inga kaniner inom synhåll.)
Sen mamma och Kenneth. Hon hade nästan precis kommit dit och höll som bäst på att busa runt i trädgården med Rocky och Cisco som också var där. Mamma blev påmind om var Yrsas filt finns (vilket hon ju absolut inte har koll på, nej inte alls...) och hur mycket mat hon ska ha.
Till sist Michaela som ska passa henne hemma hos mamma imorgon efter skolan. (Yrsa får absolut inte vara hemma hos pappa och Åsa sedan hon börjat hoppa utan att någon av dem är hemma. De har nämligen som vana där att släppa ut hundarna i trädgården själva och det funkar inte med Yrsa vid det nya huset. Bröderna som bor där är tre disträa tonåringar som jag inte litar på att de inte glömmer bort att Yrsa inte får vistas ute utan tillsyn). Micha fick stränga förmaningar om att inte släppa fian ur uppsikt och inte låta henne träffa hundar hon inte känner.

Behöver jag tillägga att min familj tycker jag är en aning jobbig?!

Inga kommentarer: