Pershög

Igår tog jag med mig Yrsa till Pershög för att prova på att spåra på egen hand. Precis när vi skulle gå började det regna men jag hade förberett med prinskorv och hade bestämt mig för att spåra. Jag vet inte hur bra det är att spåra i regn egentligen men jag tänkte att vi får iallafall prova. Lade ut två spår. Det första lade jag ut på gräsmattan. Lade ut prinskorvsbitarna ganska tätt eftersom det bara är andra gången vi spårar, Yrsa och jag. Yrsa tyckte inte det var så kul att bli lämnad fastbunden vid en bänk alldeles själv trots att hon hela tiden kunde se mig. När spåret var utlagt tog jag med mig Yrsa till starten och visade på henne. Hon fattade nästan direkt. Ett par gånger fick jag visa ner henne igen, det är ju så mycket annat som också är spännande (fåglar som kvittrar eller regn som faller mot löven till exempel). I slutet av spåret hade jag lagt flera korvbitar inlindade i tidningspapper eftersom jag inte hade något bättre men det var inte så lyckat. Hon förstod inte riktigt att det var korv där i så jag fick hjälpa henne att öppna och göra henne intresserad. Vet inte om det var trycksvärtan kanske som luktade för skarpt.
Det andra spåret lade jag ut i skogen på ungefär samma sätt som det andra. När vi gick där i skogsspåret kom jag på att jag den här gången totalt hade glömt bort att tänka på vindriktningen när jag lade ut det. I själva verket hade jag gått ut spåret från helt fel håll. Men som tur var blåste det inte särskilt mycket och där inne i skogen var det nästan vindstilla så Yrsa fixade det ändå. En liten tendens att spåra bakåt men nosen var nere i marken nästan hela tiden. På det stora hela är jag nöjd med både min och Yrsas insats. Spåra är kul. Fast den här gången var inte Yrsa lika trött när vi kom hem. Snarare pigg som en mört, men så hade hon också sovit mer eller mindre hela dagen. För spåra gjorde hon.
Nästa gång får Yrsa stanna hemma när jag lägger ut spåret, och så ska jag fixa något annat än tidningspapper att lägga godiset i i slutet. Och så ska jag komma ihåg att tänka på vindriktningen.... Och det behöver ju inte regna... Yrsa och jag var genomvåta när vi kom hem, mina skor har fortfarande inte torkat...