Jaha, så har det varit julafton i år igen. Lutfiskslunch och Viktor Rydbergs Tomten hos mormor, Kalle och julskinka. Julaftonskvällen spenderade hela familjen inklusive Yrsa hos Lillebror. Och jag kan inte bestämma mig för om det var tur eller otur att Yrsa var med. När vi kom hem upptäckte vi nämligen att det varit inbrott hos mamma och Kenneth.
Vi hade kört i två bilar och jag och Yrsa kom hem först. Eftersom det var tomt på gatan släppte jag ut Yrsa och som vanligt sprang hon då runt på baksidan av huset. Och det blev ett jävla liv på henne rent ut sagt. Jaja, tänkte jag, vad ser hon nu? Hjärnspöken har vi ju varit med om några gånger men då brukar hon sluta skälla ganska fort och det gjorde hon inte nu. Jag kallade på henne och gick runt på baksidan för att kolla. Och där stod fönstret till Patrik Plastbrosans rum vidöppet och hans blomkrukor och en julgris stod snyggt och prydligt på gräsmattan utanför.
Yrsa skällde på blommorna och grisen men jag tror inte det var detta som hon reagerade på först. När jag kom runt hörnan kom hon nämligen springande mot mig från ett annat håll och vek av när hon upptäckte sakerna utanför fönstret. Och hon slutade skälla snabbt och började nosa på föremålen istället.
Antagligen har vi överraskat tjuvarna, för det var inte särskilt kallt i huset trots att fönstret stod vidöppet och de verkar inte ha fått med sig så mycket.
Tänk om hon kunde berätta vad hon såg! Min duktiga duktiga vakthund!
Hoppas de blev riktigt jävla skraja!
2 kommentarer:
Hejja Yrsa, duktig tjej, Bit tjuvarna i benen!
Oj vad kul att Yrsa blivit såå tuff.
Ja, det var bra gjort! Men tänk om hade kunnat berätta vad hon såg! En stor bit julskinka är hon värd iallafall!
Skicka en kommentar