Tror både jag och Yrsa har nerverna på utsidan efter vår kvällspromenad.
För det första: det räcker med tutande, skränande studentflak nu.
För det andra: vi vill inte trampa i mer gåsskit nu eller råka ut för fler väsande gäss. Och jag får kramp i armarna av Yrsa som bara vill jaga efter och tycker det är skitkul när femtio gäss får för sig att fly från oss genom att passera precis framför. Idiots.
För det tredje: är det något som skulle kunna få mig att ställa mig mitt gatan, stortjutandes och viftandes med armarna, skrikandes mäss! mäss! mäss! så är det anfallande måsar. Lägg ner! Jag är inte ute efter att äta upp era ungar! Låt mig vara i fred! Jag uppskattar INTE att få en ilsken mås i huvudet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar